Stenålder

Tänk alla tusen år

Som gått

Tänk dig det som en klocka

Som tickar sekunder för år

Tänk dig i dag fast för tvåtusen år sedan

Eller hundra eller sjuhundra

Tänk dig just i dag

Då

Hur man stävsamt gnatade på

I regn och mörker bland hala höstlöv

Tänk att aldrig bli torr

Tänk dig djup snö

Och hovars tramp

I omöjliga drivor

För måsten och mat

Men tänk dig också

Den där första vårdagen

Som måste varit lika underbar då

Tänk allt skirande grönt triumfera

Dagen stäcker ut på sig och blir lång

Föreställ dig en junisolnedgång

Och koltrastsång

Som borde varit lika vacker

Då som nu

Tänk att allt slit och all strävsamhet

Skulle föra dig hit

Ditt blod har en gång huttrat

De första frostnätterna varje höst

Dina gener och dina anletsdrag

Har en gång i tiden

Suckat lika djup som du

För mörker och kval

Och dragit på munnen belåtet

En varm försommardag