Tröst från norr

Nu har jag förtäljt er om mina drömmar att skriva bok. Jag ska också förtälja er att var jag lika effektiv på MSN som att skriva böcker skulle jag vara mer produktiv än våra deckarförfattare. Nu är jag inte det. Nu är jag inte det alls. Men förstå hur produktiv jag är på vardagsdravel. Det är nåt överjävligt. Men vad gör det. Hela den här trasiga dagen har räddats av dravel. MSN-battle, ett maraton på distans. Och vad gör väl då att jag inte är så produktiv i att skriva bok? Eller produktiv i något annat? När min isklump till kropp som jag vaknade i imorse har tinats upp av vänner från norr. Skakande händer som fick jobb på tangentbordet. Vildvuxna tankar blev ord. De är inte sparade. Inte nerpräntade mellan pärmar. Men korrespondansen har varit min famn idag. Vaggat mig och berättat att det inte är så farligt ändå…

Lisa, det här var ju inte så blodigt. Vi är nära 12-timmarsgränsen men ska över den nån dag! Med nöje, som idag…