Varje år är det samma sak. Jag vill inte ha jul. Jag protesterar som en envis åsna. Sätter mig på tvären. Kallar den girig och kommersiell. Försöker låta bli att dras med i hetsen och försöka uppleva december för vad det är, utan mänskliga tillägg. Men redan vid Lucia börjar det barka iväg åt ett annat håll. Jag älskar Lucia. Älskar mörkret, sångerna. Det genuina som fortfarande finns i den traditionen. Sen rullar dagarna på. Och efter att ha hört ”Tänd ett ljus” i morse så är det kört. Nu vill jag också ha jul. Jag vill ha bak, pyssel. Tomtar, mossor, ljus. Jag vill ha handlat alla julklappar, göra rim, lacka. Jag vill till och med drömma om en vit jul och lyssna på fåniga julsånger! Och jag lovar att jag på Annandag jul kommer undra varför jag inte gjorde allt det där just nu…
