Idag håller jag god takt med vädret. Himlen är rollad med stockholmsvit kulör och strör regndroppar på en övermogen vår. Men jag gläds åt det på något sätt. Jag vet att någon håller med mig att allt inte är riktigt bra. En känsla kan inverteras så fort. Det gäller att inte gå för hårt åt. Gäller att hålla i de sista klena vitsipporna. Men idag vill jag bara släppa allt. Rasa ner för slänten, får rotation på min kropp. Känna jordsmak i munnen och få gräsfläckar på knäna. Ligga där i regnet och titta på det envisa grå. Låta det salta och det söta blandas på kinderna. Kort sagt: idag vill jag vältra mig i min ensamhet och känsla av övergivenhet.
Men visst måste man väl göra just det ibland, gno in sig i den där lervällingen av dåligtdåligtochensamt.
Det fina och bra kommer igen. Kanske om du byter ut ledsna vitsippor mot liljekonvalj?
Men visst måste man väl göra just det ibland, gno in sig i den där lervällingen av dåligtdåligtochensamt.
Det fina och bra kommer igen. Kanske om du byter ut ledsna vitsippor mot liljekonvalj?
Om du visste vad jag känner igen mig.
Hoppas dock att dagen idag känns lite gladare, det gör den i alla fall här. Nu skiner ju solen & de ledsna vitsipporna har ersatts av härligt doftande syrén!
Kram Jenny
Angående Spaders hoppteknik så borde det verkligen inte vara fysiskt möjligt. Men uppenbarligen går det! Hon hoppade lika snyggt och långt på tävlingen ikväll. Knäpphund!
Tack för grattis!
Vilken kul blogg du har! *tumme upp*
Nu börjar jag sakna dina inlägg ..